Andra dagen ledigt och kan inte påstå att min lägenhet är i det toppskick jag vill. Men jag orkar inte ens bry mig. Ska snart göra en raid och försöka snygga till det lite innan mamma kommer och hämtar mig för lite julscoutande. Sen ikväll ser det ut att bli lite öl och kort.

Igår var också fantastisk, fika med kusin och sen badade jag Cookie och färgade håret.

Gotta keep my brain busy…

Plötsligt så attackerades jag av miljoner olika känslor på en och samma gång. Så där så det känns som om jag ska implodera av kraften.

Jag är så glad, frustrerad, uppspelt, trött, lycklig, olycklig, ensam, nöjd, kär, okär och allmänt psyched, allt på samma gång. Jag vill bara packa väskan och dra en veckas festande, studsande och almänt galna samtidigt som jag vill tända ljus och kolla på en snyftare. Jag har så mycket energi, men jag orkar ingenting. Helt sjukt jobbigt just nu.

I blame it on the booze!

HUGG deluxe i Dublin. Fan vad jag vill tillbaka dit. NU!

Två veckor efter Örebro kan jag konstatera att han är ett beroende.  Idag så rör det inte mig ett dugg när han skriver.  Men de närmsta dagarna efter jag träffat honom var det omöjligt att tänka på något annat. 
Vet att jag jämfört honom med droger förut,  men nu är jag helt övertygad.  För att Citera twilight som en äkta fjortis:
You’re like my own personal brand of heroin. 
Precis så känns det. 
Jag vet att han ger mig en tillfällig high som sedan byts ut mot ånger och ångest.  Men ändå kan jag inte sluta,  och när jag väl fått smakat kan jag inte sluta utan den onda spiralen börjar. 

Därför behandlar jag det hela som ett fall av beroende.  Jag försöker att helt ta avstånd från det.  Och det går ju bra så länge jag inte måste åka från Falun. 

Igår gjorde jag sista riktiga skiftet på macken. Har 4 timmar imorgon, men det räknas inte.

Känns så stort, tror inte jag riktigt fattat att macken kommer vara borta på måndag. Har varit en fast punkt i mitt omständiga liv även fast jag inte alltid jobbat där. Men så många gånger har den räddat mig från fattigdom och elände.

Nu ska den bort, och med dem ett kapitel i mitt liv. Det är spännande och skräckinjagande på samma gång. Det är tur att jag har ett nytt jobb jag trivs med även fast jag idag hade lust att krypa ihop i fosterställning under skrivbordet. Puh.. Men men, nya tag. En liten tröst är att det är jobbigt åt alla på jobbet nu. Blir nog bättre snart.

Nu ska jag nog krypa ner i badet och fila och putsa lite inför helgens partaj. Ligger lagomt bra till i tidsplaneringen. Har både packat och slagit in paket så det ser ljust ut. Nu är det bara lite sanering av vinterhåret och sen lite naglar att måla innan jag ska krypa ner i sängen.

När jag kommer hem ska jag ta en dusch,  smörja in mig i något som luktar gott. Bädda rent,  ta fram täcke.  Hänga skynke över alla fönster,  stänga av mobilen,  alla alarm allting och sen ska jag sova sönder.

Vore tacksam om världen kunde undvika att gå under under tiden.

Den här veckan har varit spikrakt uppåt.  Så här fantastiskt önskar jag att livet alltid kunde vara.
Måndag – fika med Sanna och skratta tills käkarna gjorde ont.
Tisdag – Börja på nytt jobb (!!!) där jag har möjlighet att läta mig något nytt,  utmana mig själv och utvecklas. Dessutom loppis med mormor och mamma för att sen toppa med middagsdejt med Sofie.
Onsdag – bilbingo med mormor. Ingen vinst men en sån där dom stund att bevara i minnet för alltid. Toppades med att Sofie ringde och gav klartecken till USA!!!
Torsdag – andra skiftet på nya jobbet. Börjar redan få större koll. Dessutom fick jag hem material att plugga. Trevlig servicehjälp om än lite att göra. Befriande att slänga allt det materialet sen. Dagens bästa var helt klart överraskningsbesök av 3xE som kvällen spenderats med. Extra plus för att jag hunnit städa när jag kom hem och dessutom hade fått ett vykort från världens bästa Ida med ett superfint bokmärke. Dessutom är jag i säng i bra tid!

Trots extremväder har jag haft en väldigt angenäm dag. 
Lyckades sova lagom mycket så orkade utan problem med jobbet.
Lyckades dessutom få till fikaplaner med en gammal kollega. Det var fruktansvärt skoj och jag hoppas det blir en repris mycket snart.
Vädret var ju som sagt galet med trettio grader plus och askregn. Bilen vart alldeles täckt och förstörd.

Är väl så där lagomt seg som man kan tänkas vara efter en kväll i Rättvik under Classic Car Week. Men det är det helt klart värt. Hade riktigt trevligt även om CCW verkar ha tappat sin forna glans. Det är väl helt enkelt så när det blir ett för stort arrangemang i en för liten by.

Idag har jag sovit alldeles för länge och sedan tittat på de två sista avsnitten ur Elementary, igår såg jag klart Castle så just nu är jag serielös. Så tråkigt. Vet inte riktigt vad jag ska göra, vet att jag borde ta tag i garderoben eftersom jag inte får plats med mina gardiner och handdukar. Men så jobbigt det känns! Alternativt så skulle jag kunna åka upp till Vällan och pyssla. Har ju dels min handdukshållare som ska sprayas klart, sen vill jag få ihop den där rackarns tavlan jag siktat på i år nu. Så fånigt, men den är ju så stor så blir lite rädd. Ringa och kolla vad pappa gör kanske så man kan få lite hjälp.

Ett annat projekt jag skulle vila göra är en fotpall/sladdgömma. Hade varit skönt med något att ha fötterna på, samtidigt som jag verkligen, verkligen vill gömma alla hemska sladdar under skrivbordet. Så en kombination av de två vore helt enkelt superbt.

Så irriterad på vädret ute, okej att det är svalt. Det kan jag ta, men varför ska det storma? Fått lov att plocka ner alla krukor med blommor för att jag är rädd att de ska blåsa ner. Och med tanke på vad jag lärt mig om min granne här under så vill jag helst undvika eventuella problem.

Fulaste panoraman ever..

19 grader på termometern imorse när jag åkte till jobbet 5.20 –  say what whaaaat? Helt makalöst.
Det som bidrog till att jag helst ville slänga jobbkläder och hoppa i shorts och sightseeing sandalerna var att det låg ett sånt där morgondis över hela världen som det gärna gör när man är i utlandet och det är hett. Ett starkt löfte om en fantastisk dag. 

Och visst är det det.  Och här står jag.  Näe,  jag är inte bitter!  Speciellt inte när jag misstänker att nästa vecka kommer kantas av regn.  Bara för att jag är ledig.