02/25/16

Friluftsdag.

Att åka långfärdsskridskor är något vi sagt länge att vi skulle göra. I torsdags var både jag och Jana lediga, och det lovades sol. Så vi slog slag i saken.
Packade våra väskor,  drog med oss Amanda och begav oss ut på Runn. 

250:- för utrustning en heldag kändes helt okej eftersom vi bara hade ett par isdubbar att komma med. På med utrustning och ut på isen. Att stå på skridskor för första gången på… 10/15? år var minst sagt skrämmande. Och isen var precis så hård som jag kommer ihåg den.

image

image

Jag fick dock någorlunda koll på läget och insåg ganska snabbt att min motorik inte riktigt gillade att ha stavar också. Men samtidigt var det skönt att kunna staka sig fram emellanåt.

Något jag inte hade räknat med var hur ont i fötter det skulle göra! Det var nog det som var värst. Sen skar jag ju självklart ner i en spricka och for omkull också. Som tur var gick det bra, men nog var jag glad för att jag hade en hjälm på huvudet.

Snart beslutade vi oss för att det var dax för paus och vi slog oss ner mitt på isen i solen och dukade upp en härlig buffé.

image

image

image

image

image

image

image

image

Helt otroligt väder, men trots det vart det kallt av vinden så vi åkte vidare.

Dessvärre var ingen inte alls lika fin närmare Roxnäs så när jag skurit igenom en andra gång vart jag faktiskt nervös. Alldeles för många sprickor. Trött var kroppen också så sista biten var skakig på flera sätt.

image

Väl iland lämnade vi utrustningen och avnjöt en burk i solen innan vi började gå mot hämtningen. Fröken motorik halkade självfallet på bara backen för annars hade det inte varit jag.

Eftersom vi inte riktigt var redo att låta dagen vara över bestämde vi oss för att låna bastun hemma på vällan. Så vi hämtade vår saker och åkte upp dit.

Pappa eldade bastun åt oss och gick sen upp och gjorde hamburgare. Riktigt bortskämda blev vi.

image

image

image

image

Vi bastade och gick i vaken 3 gånger innan vi gick upp och åt. Sen skjutsade mamma hem oss till Jana.
Martin kom över efter jobbet och vi lyssnade på musik och pratade. Det roliga fick dock ett tråkigt slut när störningsjouren kom och ringde på. Då var det dax att gå hem. Synd med ett sånt tråkigt slut på en för övrigt fantastisk dag!

12/16/15

Två läger

Har ni tänkt på att det finns två läger i det sociala samhället. Eller ja, det finns ju självklart flera olika, men satt och tänkte på en väldigt specifik uppdelning : singel och upptagna.

Att den finns är inte så konstigt, utan det jag funderar på är varför den måste vara så distinkt? Varför kan man inte som upptagen fortfarande roa sig på samma sätt som när man är singel? Bara hoppa den där sista biten med att hamna i säng med en okänd?

Hur kommer det sig att de enda som jag smider planer med på nyår är mina singel vänner?  Inte för att vi planerar att hooka upp med allt som rör sig,  utan för att vi är övergivna. Men jag vill inte att jag ska bli sån om jag skaffar pojkvän. Jag ser snarare fram emot att ha någon att göra allt det här roliga jag håller på med nu tillsammans med någon. Om jag skaffar en pojkvän så kommer ju han definitivt få räkna med att haka på våra galna upptåg, annars funkar det ju inte. Varför slutar man leva bara för att man hittar kärleken? Borde det inte vara tvärtom?

12/9/15

Dag 9

Vet ni, idag var det tänkt att jag skulle rasta hundarna och sen åka hem och storstäda. Men sen tänkte jag; Varför då? Jag har två lediga dagar den här veckan och en utav dom är imorgon när jag ska städa åt mormor och morfar. Så varför ska jag då stressa hem och städa en lägenhet ingen någonsin är i?

Så istället för att städa som en idiot gjorde jag något jag bara fantiserat om tidigare. Nämligen kollar på julfilm och bläddrar i alla tidningar med jul innehåll, dricker kaffe och myser med hunden. Det här är jul. Det är så här man ska göra. Vem bryr sig om att min klädkammare är rörig eller att jag fortfarande inte har torkat mina lister? Nä,  just det. Ingen.

Därför tänker jag fortsätta så här hela dagen,  om jag inte städar åt mamma sen. Hon plågas så av att hon inte hinner. Så varför inte hjälpa henne? Värna om dom man älskar. På alla sätt man kan.

image

12/6/15

Dag 5: Korsån!!!

I lördags vaknade jag okristligt tidigt och fick ganska snart kaffesällskap an Jana innan hon skrämde om mig i duschen och hon åkte till tågstationen för att hämta hennes vän från Danmark.

Sen kom dom och hämtade upp mig och vi åkte till Ica Maxi och handlade mat innan vi satte fart ut till Korsån.

image

Väl på plats joinades vi av Martin och hans kompis. Vi tog oss en promenad ner till sjön där vi skulle bada bastu senare. Korsån är en mycket liten by som ägs av en Stockholmare tydligen. Vacker natur,  men så ödsligt. Lite läskigt, men oj så skoj vi skulle ha!

image

image

image

image

Vädret var minst sagt allt annat än decemberväder. Så när vi kom tillbaka till huset tände vi bål och satt ute och drack, pratade och skrattade. I massor.

image

image

image

Dock blåste det massor så efter vi blivit tillräckligt inrökta gick vi istället in och spelade beer pong. Mitt lag vann till sist av OH. Då hade matchen pågått i flera timmar, vi bytte istället till ett annat spel där man skulle studsa en boll i en kopp. Det var sjukt kul och vi skrattade så vi grät.

image

image

image

image

Under tiden vi spelat hade grannarna varit så snäll och varit och tänt i bastun så vi tog en mycket lerig promenad till bastun. Vattenkrig och iskallt bad följde. Uppfriskande minst sagt.
Efter två dopp, och massa tok gick vi tillbaka till huset och lagade tacos. Efter det var det spel, charader för att sen avsluta kvällen med en omgång kurragömma.

image

En helt legendarisk kväll och alla störtade i säng fulla och glada. Jag kan inte komma ihåg när jag skrattade så mycket. Kanske aldrig har skrattat så mycket när jag tänker efter.

12/6/15

Dag 4: Pepparkakor

Jag vet att jag lovade ett inlägg om dagen,  och det tänker jag hålla. Men det kan hända att jag eventuell har tappat bort den här helgen som var. Men,  den har varit riktigt riktigt bra.

Men nu börjar vi med Fredagen.

Klev upp och åkte till Vällan, i värsta tänkbara väglaget,men det fanns inte mycket som skulle kunna stoppa mig eftersom det årliga pepparkaksbaket stod på schema. Allt enligt tradition!

image

image

Mormor var självfallet med. Det är dom här tillfällena som betyder så mycket. <3

image

image

Jag kavlade, mamma gräddade och mormor plockade av dom från plåtarna. Närmare 300 pepparkakor vart det.
När det var färdigbakat var det dags att ta ut hundarna. Eftersom det var is överallt fick det bli en promenad i skogen till hundarnas stora glädje. Helt fruktansvärt väder. Vart fan är snön?

image

image

För att få upp värmen igen fikade vi hos mormor och morfar medans regnet öste ner.

image

image

12/1/15

Dag 1

image

Idag är det plötsligt första december. Ingen aning hur det gick till, men plötsligt är det äntligen tiden jag väntat på.

Tänkte jag skulle göra ett försök att blogga varje dag den här månaden. Vi får se hur det går.

Idag vaknade jag riktigt utvilad för en gångs skull. Men så gick jag ju och la mig 20 eller något igår. Jobbade med Martin och Jana idag. Vi hade julmys hela dagen. Lamporna släckta med bara ljusstakarna tända, självklart lyssnade vi på mix megapol också. Men jag måste säga att jag tycker deras så kallade variation på låtar är urusel – men det är ju iallafall julmusik.

Åkte hem till Vällan efter jobbet och fikade och hämtade Cookie. Mamma hade köpt senap så blev min första senapsmacka också. Smakade ljuvligt. När jag kom hem vart det dock inte mycket gjort. Kollade igenom Youtube och alla vlogmas som kommit, käkade mat och sen var det bara att göra i ordning för natten.

Blåser ute så vart bara en kortis med kakan och nu ligger jag nerbäddad. Tankarna snurrar bra mycket ikväll, vilket är förståeligt efter söndagens samtal, men fan…  Vill inte grubbla på det! Så nu släpper vi det och bjuder istället på några bilder från dagen.

image

image

image

Fick lite tid över imorse, så passade på att plantera lite julblommor. Hyacinterna luktar så gott!!

11/22/15

God morgon!

Japp, klockan är nu 13.01 och jag känner mig mäkta stolt över att ha tagit mig upp! ÄNTLIGEN har jag lediga helger att se fram emot. Säga vad man vill, men jobba varje helg tar fan på psyket.
Att dessutom sitta med elev tar ännu mer. Så trött och uttråkad!!

Precis bäddat rent och ska snart göra mig i ordning för att åka upp på vällan. Mamma har bjudit kusinerna på mat, och eftersom hon bjuder på tunnbrödsrulle så lär man ju dyka upp 😉

Vinter har vi då fått, så djävulskt kallt att jag tror jag avlider. Vinterjackan har åkt fram och hade både mjukisbyxor att åka hem i, vantar, mössa och halsduk. Kanske som om det skulle vara -20, men va fan när man inte är van! Lagomt kul att skrapa rutor och frysa arslet av sig. Men nu är det bara att hoppas att det fortsätter att vara kallt och att snön kommer!

Hepp, dags att göra sig representabel? Kanske slänger upp ett kort sen, tänkte nämligen jag skulle lägga lite energi på mig själv idag =)

11/18/15

Det finns hopp!!

image

image

Titta så fin min November kaktus är! Ett helt år har den överlevt och nu blommar den till och med! Kanske inte låter som någon stor grej för vissa. Men för en sån som mig, som har raka motsatsen mot gröna fingrar känns det som en seger.  Fick kaktusar av mormor förra året,  vet att jag önskade mig i present,  men fick den tidigare av älskade mormor. 

Hur det sen går med murgrönan som är ett snäpp till höger utanför kort. Det är en helt annan femma. Men som sagt min kaktus tänker jag vara stolt över!!

11/12/15

Trust no one with your oen happiness

Som om jag behövde något mer bevis på att facebook är helt totalt åt helvete.  Man hann väl lagomt logga in innan man möttes av en familjetragedi. Vi hade ingen aning, utan får reda på det via Facebook. Hur sjukt är inte det? Inte för att det som skrevs sa speciellt mycket, inte så. Utan snarare att vi inte hade någon aning utan får lov att höra det på grund av en facebookstatus. Gårdagen var med andra ord väldigt chockartad, jag har fortfarande inte hämtat mig. Det är märkligt hur ens egna problem verkar pettitesser jämfört med andras, och plötsligt är det inte så hemskt att vara singel.

Kalla mig cynisk, men allt mer förstår jag inte varför alla strävar efter att hitta någon att dela livet med. Så vitt jag ser det verkar det mest innebära olycka, onödiga bråk och i många fall grova svek. Usch, nu låter jag riktigt hemsk, men så känns det just nu. Samtidigt vill jag inte ge upp på kärleken, men rädslan som borrat sig in i min själ senaste åren är nu ännu större. Vad är vitsen att investera massvis med känslor, tid och trust (Vad fan är det svenska ordet?) i en levande varelse som har sina egna infall att agera på? I dagens samhälle verkar det vara en omöjlighet, det verkar som om det är oundvikligt att separera. Överallt händer det, varje hem består oftast av flertalet familjer. Så varför inbillar man sig ens att det går att leva i tvåsamhet? Eller går det, men att vi är för lata för att göra det? Att vi väljer den enkla vägen ut bara för att vi helt enkelt inte orkar ha det jobbigt ett tag? Det känns lite hopplöst att tänka sig att allt arbete man lägger ner i ett förhållande helt enkelt är slöseri. Eller ska man ge sig fan på att det kommer bli bra om man bara står ut alla de där svackorna? Och om jag står ut, vad händer om min partner inte gör det? Huuuur fan motiverar man båda parter i ett förhållande att stanna kvar när förälskelsen lagt sig och nya lockelser dyker upp?

Alla dessa frågor.. Men jag vill inte ge upp hoppet om en lycklig framtid med någon. Så en uppmaning till alla er som faktiskt har någon ni älskar KÄMPA. Hitta orsakerna till varför allt känns slentrian och tråkigt och gör förändringar. Kämpa för att ert förhållande inte skall rinna ut i sanden och ni vaknar upp en dag och undrar vad fan som hände. Kom ihåg att i grund och botten så är vi djur, vi lever på instinkt även om vi många gånger glömmer det. Ifrågasätt inte, är du inte lycklig försök iallafall att bli lycklig I förhållandet innan du slår dig fri. Lycka börjar trots allt med DIG, är DU inte lycklig så kommer du aldrig bli lycklig med någon. För det är ju så det är, trots att du lever i tvåsamhet så är DITT liv fortfarande ditt. En partner är ett komplement, ett underbart sådant. Men som alla komplement så är de extra och din lycka börjar med DIG. Så bli lycklig själv, så ni kan fortsätta vara lyckliga tillsammans.

Och framförallt, kärlek är en fantastisk sak, och alla som hittat den är fantastiskt lyckligt lottade. Så prove me wrong och lev lyckliga hela livet. Inte varje dag, men större delen av erat liv. KÄMPA FÖR TVÅSAMHETEN och välj dina fighter. Det kanske inte är hela världen med lite smuts i hörnen bara ni är lyckliga. Gnäll inte över småsaker, kom ihåg att det är en vuxen människa du delar ditt liv med. Och om denne missar något du tycker är uppenbart så kan det vara av den helt enkla anledningen att denne faktiskt inte SER det. Så kom igen nu, nu vänder vi trenden. Låt kärleken vinna, så jag vågar börja hoppas igen!

 

 

05/26/15

Storhandling deluxe

Sitter på vällan i soffan efter att varit på citygross och stor stor handlat.  Hade 10% då passade på att bunkra upp.  Handlade för 1500 men ska nog klara mig ett bra tag på det.  Det viktigaste är att det finns mat hemma så jag inte har nån ursäkt att inte äta bra. 

Tvättat har jag också gjort samt riggat streamen så att den funkar någorlunda bra till Wow.  Men om jag har twitch uppe samtidigt blir det laggigt,  och med Spotify ännu värre.  Måste försöka sätta mig in i det där lite bättre. 

Rätt produktiv dag så får vara nöjd. Jobbade ju visst imorgon. Hade jag glömt bort lite så bara tur i oturen  att jag kollade.  Ska nog spela lite H1Z1 när jag kommer hem.  Ja efter alla varor är uppe,  matlåda är gjord och hund rostad..  Suck.  Mer tid på dygnet tack!

Tror jag slutar 15.30 imorgon,  så hinner inte så mycket annat än att laga mat och preppa för raiden då. Ingen aning om hur jag jobbar resten av veckan.  Kanske borde kolla upp.  Men ska försöka städa så att det bara är att hålla ordning sen.  Måste verkligen organisera upp mitt liv lite.  Just nu känns det som om det mest rinner ifrån mig.