30/7

00.00

Lämnade bror och Janinas mitt i natten och ställde in gpsen på Nynäshamn. Det gick bra att köra, fördelen med att åka mitt i natten är ju ändå att det inte är någon trafik.

Det gick väldigt fort, så innan jag visste ordet av befann jag mig i en utav köerna. Eftersom jag var ute hos tid vart det en stunds väntan, men hellre det än att komma sent. Båten skulle avgå 02.30 och jag tror vi vart på släppta ganska precis innan.

Att åka ombord var pirrigt men det gick bra. Är ju lättsamt att bara behöva köra rakt på.

Att hitta upp och hitta min vilostol var nog nästan svårare, men på något vänster hittade jag. På med musik och upp med luvan så lyckades jag till och med slumra lite.

03.40

Vaknar och inser att det inte är någon idé att sova något mer. Går istället upp på däck och möter soluppgången. Ljumma vindar blåste och vi var alldeles ensamma på havet.

Det var ungefär här magin för resan tog ett grepp om mig. Att stå där och se solen klättra uppåt, känna värmen och förstå att det kanske kommer bli en fantastisk vecka.

05.45 la vi till I Visby hamn, dörrarna till bildäck öppnade 10 min innan. På något sätt lyckades jag hitta tillbaka till min bil, trots att jag såklart gick ner i fel trapp. Köerna började sniglar sig ut ur båten och jag var på väg!

Jag ställde in gpsen på rätt adress och gav mig iväg. Solen hade kämpat sig upp och hela Gotland var insvept i ett lager av morgondis. Det var så vackert! Torkan hade varit svår även på Gotland på sina ställen, så det var som om man var utomlands.

Eftersom klockan bara var 6.30 när jag började närma mig Kappelshamn tog jag ett spontanbeslut och följde skyltarna till något som hette Blå Lagunen. Misstänkte att det kanske var ett kalkbrott med klarblått vatten och rätt hade jag.

Vattnet var varmt och de campade gästerna hade precis vaknat till liv. Dock orkade jag inte riva upp badkläderna så jag missade något som måste ha varit ett helt fantastiskt morgondopp.

När jag fått besked om att alla var vakna och väntade på mig så var det dags att börja dra mig ditåt. Hade dock sett en liten rastplats längs havet på väg till Blå Lagunen och där fick jag lov att stanna till.

Havet var uppslukat av dimma och det var så vackert att jag inte riktigt visste vad jag skulle ta vägen.

Men till sist packade jag mig in i bilen och begav mig bort till mina värdar för veckan.

Väl framme väntade kaffe och hela familjen. N skulle åka och besikta sin motorcykel och jag skulle passa på att vila lite. Dessvärre vart det strömlöst på hela ön lagomt tills han skulle åka och tanka. Det hela slutade med en mycket arg N som dessutom fastnade i ett regnoväder och missade sin besiktningstid… Han var allt annat än på bra humör när han kom tillbaka. Allt som kunde gå fel hade gått fel. När han lugnat ner sig bestämde vi oss för att ta en tur.