Har precis vaknat på soffan jag bodde tre månader.  Känns så otroligt att vara tillbaka här.  Och så sorgset.  En del av mig önskar att jag aldrig hade åkt härifrån.  Undra hur mitt liv hade sett ur då.
Jag älskar ju min lght,  jobb och liv där hemma.  Men här känns det alltid som jag passar in bättre.  Ni vet min plats på jorden.  Och sen alla vackra karlar överallt.  Det är ju näst intill tröttsamt. 
Sen älskar jag kulturen,  att gå ut och äta,  kunna shoppa hela nätterna..  Det passar mig som handen i handsken.  Så kanske är det bäst att jag bor någon annanstans. 
Hur som helst så tänker jag njuta järnet nu när jag är här.  Sen deppar jag väl ihop när jag kommer hem.  Men då är det så.