Don't let your crazy show…

Att vara osäker är der värsta som finns. Att hela ens välbefinnande ska kretsa kring människor runt omkring en.

Om man dessutom är en analyserande, aktivt tänkande, brutalt ärlig, osäker tjej så är man näst intill omöjlig att leva med.

Efter att ha varit i singel x antal år så har jag, som råkar vara en analyserande, aktivt tänkande, brutalt ärlig, osäker tjej lärt mig lite av vad som går hem hos killar. Jag vet tillexempel att när jag är i mitt esse är oemotståndlig. Jag vet även att min frispråkighet och skinn på näsan kan vara fascinerande. Men när jag börjar tänka och analysera går allt åt helvete.

Det är därför man har vänner. Vackra, underbara vänner som man skriver till istället för att skicka iväg ett sms till personen det handlar om. Gör man inte det skickar man annars iväg ett sms som har en sån osäker underton att man framstår som ett vrak istället för den där självsäkra tjejen man spelar annars. Om det smset dessutom på något sätt är krävande eller svartsjukt kan man lika gärna skaffa tio katter.

Om man istället uttrycker sin oro till sin helgonlika vän som i sin tur lugnar en och får en att hitta rätt sätt att tänka på har man tur. Det finns inte många vänner som orkar med sånt, och det finns få vänner som vet vad man ska säga i en sån situation. Jag har sån tur att jag har en sån vän, flera till och med.

Så tack vare henne och de andra kan jag spela den coola, självsäkra tjejen ett tag till. Tack från botten av mitt hjärta. Utan dig, och er skulle jag vara en mkt olycklig människa.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *