God morgon!
Kände mig som tagen ur en Sune bok imorse när jag försökte ta mig till jobbet.
Det började dock bra, klockan ringde 4.30 och jag var i duschen strax där efter. Duschen gick också bra, att kliva ur den lika så. Det var dock sen när jag bestämde mig för att ha linser idag det sket sig. Tog säkert en kvart att få i dom små skitsakerna och den bild serien hur jag såg ut var ju som hämtad från Disney. Dock inte vackert Disney. Till slut fick jag nog och stoppade i sista linsen medans jag var på väg till sovrummet, så jag vet ärligt inte om jag har två linser i.

Packade och klädde på mig och stod sen i dörren ungefär 5 min och lockade på min hund som tyckte det var alldeles för tidigt för att lämna sängens varma vrå. Det blev ju knappast bättre när vi kom ut och hon insåg att det var nollgradigt och fuktigt. Men efter lite stret och mycket lockande tog vi oss fram till älskade bilen – som självklart hade förvandlats till en iskub. Fu! Fu! Fu! Tänkte jag när jag insåg att jag inte har någon isskrapa. Det är ungefär här jag går in i fullt Rudolf-mode när jag på diverse sätt försöker få bort isen från min bil. Jag provade med p-skivan, händer och tröjan tills jag blev sur och satte mig i. Till sist försvann isen och jag kunde åka hem till mamma och pappa för att lämna hunden. Vägen dit gick bra även fast jag insåg när jag susade fram över broarna att det kunde gå av helvete eftersom det garanterat var is och jag har sommardäck. Men jag tog mig fram till vällan. Men där väntade nästa överraskning. Jag kom inte in! Nyckeln passade i dörren men hur mycket jag än drog, slet och vred gick det inte att låsa upp. Fick till och med stanna upp och kontrollera att jag var vid rätt hus. Det var jag! Slutade med att jag fick väcka pappa så han kunde komma och öppna.
Tog mig i alla fall till jobbet utan att hamna i dike eller lyktstolpe vilket kändes som en bedrift i sig. Väl inne på macken började nästa jävelskap och jag skrek även ut min ilska vid ett tillfälle. Till sist var dock macken öppnad och nu står jag här, starkare än någonsin! Eller nåt.

I vanliga fall hade en sån här morgon fått mig att brutit ihop och bara velat krypa ner i sängen igen. Men inte idag! Jag ser inte det som tecken på att jag aldrig borde lämnat sängen, jag ser det som lite utmaning eftersom jag helt enkelt är för jävla bra just nu!

Nybadad trött hund.