Den här jävla staden…

Varje gång jag spenderar tid här borras ett hål i mitt hjärta.  Längtan efter vad som hade kunnat vara tar död på mig.  Jag hatar att jag älskar det så mycket. 

Jag vet inte om jag vill bo här.  Det är ju inte det lättaste.  Men kommer jag någonsin förlåta mig själv om jag inte gör det? Kommer jag ångra mig om jag gör det? 

“Men jag har kännt hur mina steg har fåt  det en gata här att gå…“

Så här får det bli.  Flyttar Ida tillbaka hit så ska jag försöka göra det samma. 

image

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *