Om du letar efter någon som går att lita på…

Hej hej!

Idag är en sån där dag när hjärnan vandrar till alla ovälkomna ämnen. Fortarande lite ur balans efter det jag fick reda på här om veckan, försöker att inte tänka på det. Men nog fan letar det sig in ändå, som ett gift förstör det mina fina minnen och ifrågasätter dem alla, önskar på ett sätt att jag aldrig träffat någon utav dem. Men men, jag försöker helt enkelt förtränga allt istället. Out of sight out of mind.

En annan ovälkommen tanke är att jag inte kommer få den här lägenheten jag hoppas på heller. Nu när jag sett planlösningen så är den helt enkelt så bra som den bara kan vara! Helt underbar med två sovrum, klädkammare, badkar OCH balkong! Allt jag letat efter helt enkelt. Vilket självklart får mig att inse att jag inte kommer få den, för det är ju så det är i mitt liv just nu, ingenting går min väg. Känns som att jag försöker med all min kraft klamra mig kvar i Falun, men att staden stöter bort mig. Men men, jag tröstar mig med min älskade mammas ord: Det finns en mening med allt. Och istället för att deppa ihop över att mitt liv just nu ser ut som skit försöker jag se det spännande med att inte veta vart jag ska vara. Men även här smyger sig mörka tankarna in och lämnar mig med en gapande tomhet.

Att jag inte heller hittar något jobb känns som en annan käftsmäll, men det är just nu mitt minsta problem. Trivs ju på macken, och det är ju jävligt fina pengar. Så det är mitt minsta bekymmer även om längtan efter att få jobba som det jag vill jobba som finns där långt ned någonstans. Men den glömmer jag nu. Just nu koncentrerar jag mig på att komma upp på fötter istället.

Har mina starka misstankar om att all denna negativitet som krypit fram de senaste dagarna också finner sin styra i den skiftade årstiden eftersom det alltid brukar komma en dipp i humöret då. Så jag försöker att inte låta den förstöra för mig och finner styrka i saker som gör mig lycklig:

  • De som visat sig vara mina RIKTIGA vänner
  • Hundarna
  • Min familj
  • Att vara vid liv, att leva

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *