To love a dog.

Måste skriva av mig innan jag tar på mig min modiga min och går ut med hundarna.

Vår äldsta tik Russin är dålig. Att hon har blodkärlscancer har vi vetat länge, vi har också varit medvetna om att hon kanske inte kommer bli kvar hos oss så länge. Varje dag vi får ha henne är en gåva, det är det verkligen. Men det är så jobbigt att se att hon mår dåligt. Som nu när jag gav de frukost och hon inte ville resa på sig, och när jag väl fick upp henne ville hon inte äta. Jag kan inte hjälpa det, tårarna kommer på en gång. Jag vet att det är dumt, hon är sjuk och då är det så här. Men ändå, hon är ju ”bara” nio år!

Men så är det om man älskar något kommer man förlora det. Det är ingen som helst överraskning och man borde väl vara bättre på sånt här. Men det är jag inte. Jag hatar döden och att den tar ifrån mig sånt som jag älskar!

Men men, bara att ta ett djupt andetag och sluta gråta. Jag måste vara glad och positiv för hennes skull. Inget blir bättre av att jag gråter.

Vår älskade Russin. Kunde jag göra dig frisk skulle jag inte tveka en sekund.

(bild tagen med Fisheye-effect)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *