Första dagen som arbetslös.
Så där ja! Då var den plötsligt här, dagen jag väntat på med spänning och skräck.
Idag är jag nämligen ARBETSLÖS.
Smakar fruktansvärt illa i munnen det ordet och jag har varit en utav dem som länge sett det som ett misslyckande. Så otrolig många möjligheter att jag tror jag imonerade på gubben på ams.
Ja, Ams var ju en upplevelse. Ringde först imorse för att se vad det var jag skulle göra, gjorde det hon instruerade mig i och åkte sen ner på kontoret. Väl där möts jag av en förvirrad kvinna som hävdar att jag gjort fel och får göra om (Även fast hon i telefon sa att kvinnan bakom disken skulle göra det jag fick sättta mig på en dator från frusit fast och göra).
När jag sitter där och fyller i mina uppgifter igen tar Mr snusk på andra sidan bordet kontakt och börjar svamla något om ”Ett arbete för livet”. Shady shady var min tanke och den förstärktes när jag vänligt men bestämt avböjde och han vart irriterad.
Efter att ha fyllt i skiten igen och ännu en gång pratat med tant bakom disk fick jag en nummerlapp och fick sätta mig och vänta på min tur. En trevig gubbe mötte mig sedan och frågade vad han kunde göra för mig. Inte fan vet jag, sa jag. Men arbetslös är jag.
Massa babblande och diskuterande om min fina utbildning och min vilja att flytta överallt osv. Sen kom det första gången, ”Ja nej du är ju ingen ungdom längre”. Paow! vad säger gubben, ingen ungdom det var det värsta! Spelade förnärmad varje gång han påpekade min ålder. Hamnade i åldersspannet 25-34. 34?! För i helvete! Jag har ju hela livet kvar jämfört med dom.
Slutade iaf med att stackars gubben blev förvånad över min vilja att söka jobb och i och med det var vi klar och jag fick några jobb jag måste söka, typ 3.. Känns ju skrattretande med tanke på att jag skickade iväg 4 ansökningar igår. Men men, då vet vi ju vad som krävs för att man ska få arbetslöshets ersättning.
Gjorde något behörighetstest och datorn tyckte att jag hade stor chans till att få jobb inom mitt yrke. Score sa jag, tog i hand och styrde mot utgången kvickt innan Mr Snusk haffar mig igen.
Märkligt ställe ams. Hoppas att jag snart slipper dem.
Efter den mycket plågsamma upplevelsen har jag varit och handlat och firade med att köpa ett påslakanset. Woop woop! Wild and crazy är mitt förnamn.
Nu ska jag ta mitt gamla anlete och gå ut i köket och göra någon slags middag. Funderar starkt på att söka tröst i det där stackars vinet som måste drickas upp.
Besiktning av lägenhetshelvete klockan 8 imorgon fm. BURN IN HELL.
Rock on!