Just nu är jag less på det mesta. Trött på allas förväntningar och krav. Trött på att aldrig vara bra nog.

Det räcker inte med att jag gått en utbildning som jag älskar och bott utomlands. Nej för jag jobbar ju på en mack nu. Jag har alltså misslyckats enligt alla. Att jag för tillfället trivs med att jobba här och är tacksam över att jag överhuvudtaget har ett jobb det spelar inte heller någon roll. Jag är ju misslyckad, för jag har ju gått en utbildning.

Så undrar folk varför jag har dåligt självförtroende? Hur fan skulle jag kunna ha något annat när jag hela tiden påminns om att jag inte är bra nog. Att vad jag än gör så är det inte något att uppskatta eller  bra nog.

Att jag dessutom inte klarar av att gå ner i vikt är ju även det ett bevis på att jag är värdelös. För ni tror att jag inte vet om, att jag inte ser, att jag för varje dag som går blir fetare och fulare. För om min minimala hjärna hade sett det så hade jag ju självklart gjort något åt det. För det är ju inte som om jag varje dag försöker. Nej för om jag inte klarar av att gå ner i vikt, då är jag ju värdelös det är ju bara att göra det. Kolla här i tidningen står det ju om en som bara bestämde sig och så rasade hon direkt 50 kg. Det är ju enkelt.

Så där har ni mitt liv just nu. Stort tack till alla som påpekat det. Jag är värdelös eftersom jag jobbar på en mack och är fet och ful. Så jag ber om ursäkt för att jag inte är den där glada, galna Emelie som alltid var på väg någonstans. Men hon finns inte mer. Därför hör jag inte av mig, därför vill jag inte hitta på saker. För vad tjänar det till när man ändå är värdelös och helt enkelt waste of space.