Ugh, det där var jobbigt.. Har äntligen skrivit brev till Timtim, och som jag befarade så var det fruktansvärt jobbigt. Att verkligen gå igenom alla känslor jag har för honom och försöka få ned på papper. Tror inte jag lyckades med att förklara vad jag känner för honom. Blev antagligen bara en massa svammel, men men. Ett brev är det i alla fall och jag fick rensa lite. Känns lättare nu även om saknaden efter honom är enorm. Men men livet går vidare, och endast framtiden vet vad som kommer hända med oss två.

Ugh, that was painful .. Has finally written a letter to Timtim, and as I feared it was terribly hard. Going through all the feelings I have for him and try to put them down on paper. Do not think I managed to explain what I feel for him. Was probably just a bunch of nonsense… A letter it is anyway and I got to go through my feelings. Feels better now though longing for him so much! But life goes on, and only the future knows what will happen with us two.

Wish I had more pictures of him and me.. But I don’t, and that’s just another thing that is killing me..